>

Idag kom brevet, kallelsen till BUP. Nästa fredag ska första mötet ske. Alltså det känns så kluvet på något sätt. Alltså jätteskönt att de ska hjälpa till och liksom göra en ordentligt utredning på honom, men också liksom skitjobbigt om han liksom skulle bli stämplad för resten av sitt liv. Alltså förstå mig rätt, jag vill honom vara väl, men ja det känns ändå jobbigt om det skulle klassas ett ”fel” på honom. Konstiga tankar kanske, men som sagt vad skönt att vara igång.

Annonser